Barnaskara

Igår skrev jag något om vad en kristen är. Då kom jag in på kristna värderingar. Jag tycker det är så angeläget att jag tar upp det som en egen rubrik.

Drottning Elizabeth av England sa: ”Jag ser mig som en enkel kristen. Det är kristna värderingar som stärker mig och ledsagar mig.”

Vad är kristna värderingar? Svaret på den frågan får man endast om man läser Bibeln, och då Evangelierna i Nya testamentet. Det är fyra böcker som handlar om Jesus liv och vad han sa. Om man inte läser det, hur ska man då veta vad kristna värderingar är?

Flera jag känner säger att de är kristna, men de öppnar aldrig en Bibel.

Man ska ju alltid vara positiv och försöka se det positiva i allt som sker. Men ibland blir man besviken på människor.

En ”vän”, som visade sig inte vara en vän i handling, lurade mig totalt. Jag säger hen om ”vännen”. Hen ville så gärna tala med mig om vår gemensamma tro. Hen ville bara ha sällskap och visste att jag var troende. Jag var positiv och gladde mig. Men det visade sig inte vara en tro på Jesus hen hade, utan en tro på högre makter. Sanningen kom fram när hen sa att hen inte ber till Jesus utan till Gud. Hen sa t.o.m. att hens far också var troende. Han bad till stenar! Jag protesterade och frågade vad det är för skillnad på hen och en muslim. Muslimen ber också till Gud men förnekar Jesus som Guds son. Nästa gång jag mötte hen hade hen funderat och sa att hen också bad till Jesus. Jag är glad om jag fått hen att tänka efter vad en kristen är eftersom hen säger sig vara kristen. Och då ska ni veta att hen varit gift med en präst och varit aktiv i Svenska Kyrkan i större delen av sitt liv.

Att ha en tro är inte detsamma som att vara kristen med kristna värderingar.

Människan har behov av att ha en högre makt att förlita sig på. Men många har inte hittat Jesus. En tid arbetade jag på ett av Sveriges största företag. De förvaltar ett kapital på mer än 1000 miljarder kr. Jag blev med i ett projekt som skulle utveckla något. Minns ej vad. När projektet var klart hade vi en Kickout, som det kallas. Vi fick en middag på en fin restaurang. Företagsledningen tackade oss för ett gott utfört arbete. Representanten för företagsledningen berättade att han hade några stenar i fickan. Det var hans tro, för han berättade att han bad stenarna om hjälp att projektet skulle gå bra. När vi skulle gå ut och hämta våra kläder i garderoben stod han där ensam. Jag gick fram till honom och sa: ”Du ber till stenar, jag ber till Jesus om hjälp. Jag har också bett för projektet”. Han bara tittade på mig. Han sa inget.
Jag tillhörde fotfolket och umgicks inte med företagets högdjur. En gång mötte jag mannen på trottoaren. Jag tittade på honom och funderade på om han kände igen mig. Det gjorde han. Han nickade vänligt. Kanske jag hade sått något litet frö hos mannen.